Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup visar att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån ett aktionsforskningsprojekt har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning.

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.