Den 22 januari 2017 myntade Kellyanne Conway ”alternativa fakta” som svar till att Trumps stab presenterade information som inte stämde med verkligheten. Trots mycket kritik för det något komiska uttalandet, har fenomenet med att legitimera och sprida icke-fakta blivit ett allt större problem.

Under våren publicerar Skolinspektionen en ny rapport om hur undervisningen i källkritiskt förhållningssätt ser ut i gymnasieskolan. Rapportskribenten Roger Persson berättar om granskningen och varför det är så viktigt att eleverna får lära sig att vara källkritiska.

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

15 minutters dosis af spillet Bad News kan øjensynlig ‘vaccinere’ mod misinformation. Dansk forsker kalder vaccine-metafor for overdreven.

Det pågående kriget i Ukraina har återigen satt fokus på frågor som rör desinformation, fake news och vikten av källkritik. Kajsa Falasca forskar kring politisk kommunikation i det moderna medielandskapet och anlitas flitigt av olika medier.

Teachers can support students in developing skills that allow them to effectively evaluate content from a variety of media sources.

Pandemin har visat vilket stort problem spridningen av falska nyheter, myter och konspirationsteorier är. I en ny rapport efterlyser nu Allea, en organisation för vetenskapsakademier i Europa, ett ökat samarbete för att motverka spridningen av desinformation.

Lärande för hållbar utveckling har varit en del av skolans verksamhet de senaste decennierna. Men vilken typ av lärande handlar det egentligen om, frågar sig lärarstudenten Alice Andrews.

Ett onlinespel som tagits fram för att göra spelare bättre på att avslöja falska nyheter och känna igen desinformation, verkar ha den effekt man hoppats på. Det enligt en ny studie från Uppsala och Cambridge universitet.

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. Han betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.