Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart.

”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.

I denne artikkelen utforsker jeg hvordan sju nyankomne elever med migrantbakgrunn opplever læringsrom hvor de kan delta, og jeg diskuterer forhold som påvirker deltakelsen. Elevene i studien er fra ti til tolv år gamle og går i to mottaksklasser i en storby i Norge. Formålet med artikkelen er å undersøke nyankomne elevers sosiale og faglige…

I denne artikkelen problematiseres bærekraftige barnehagepraksiser med materialer. Gjennom digitale fokusgrupper med barnehagelærere fra nettverket «Rommets kraft» utforsket jeg hvordan pedagogisk dokumentasjon kan bidra til at barnehagelærere øker sin kunnskap, eller får økt kunnskap, eller bidra til økt kunnskap hos barnehagelærere om bærekraftige perspektiver på rom og materialer. Begrepene kompost og response-ability utforskes teoretisk og analytisk innenfor…

Negative følelser som chok, bekymring, vrede og sorg er nogle af grundstenene i den såkaldte 'dunkel pædagogik', der skal få flere unge til at kæmpe for klimaet. Men hvad med børn og unges tro på fremtiden?

This article is about how educators’ dialogical–creative presentation of children’s picture books has the potential to make global sustainability concerns accessible to young children.

Samspillet mellom arkitektur, pedagogikk og læringsarbeid teller ved planlegging og drift av skoler.

6 av 10 barn är oroliga för klimatet. Och många tycker att vuxenvärlden har svikit. Ungefär varannan vuxen har också klimatoro – så stark att den utgör hinder i vardagen, visar ny forskning. Ta oron på allvar och våga möta den, säger forskaren Maria Ojala.

Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Över 40 procent av Sveriges lärare anser att deras elever har en låg kunskap om matens påverkan på klimat och miljö. För att öka medvetenheten lanserar forskare vid SLU nu ett dataspel i ämnet. 

Drygt 40 procent av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som nu lanserar ett datorspel som kan användas i undervisningen.

När luftkvaliteten har förbättrats i Stockholm har färre barn utvecklat astma, och barn med astma har fått mindre besvär.