Negative følelser som chok, bekymring, vrede og sorg er nogle af grundstenene i den såkaldte 'dunkel pædagogik', der skal få flere unge til at kæmpe for klimaet. Men hvad med børn og unges tro på fremtiden?

This article is about how educators’ dialogical–creative presentation of children’s picture books has the potential to make global sustainability concerns accessible to young children.

Samspillet mellom arkitektur, pedagogikk og læringsarbeid teller ved planlegging og drift av skoler.

6 av 10 barn är oroliga för klimatet. Och många tycker att vuxenvärlden har svikit. Ungefär varannan vuxen har också klimatoro – så stark att den utgör hinder i vardagen, visar ny forskning. Ta oron på allvar och våga möta den, säger forskaren Maria Ojala.

Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Över 40 procent av Sveriges lärare anser att deras elever har en låg kunskap om matens påverkan på klimat och miljö. För att öka medvetenheten lanserar forskare vid SLU nu ett dataspel i ämnet. 

Drygt 40 procent av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som nu lanserar ett datorspel som kan användas i undervisningen.

När luftkvaliteten har förbättrats i Stockholm har färre barn utvecklat astma, och barn med astma har fått mindre besvär.

”I rapporten syns det tydligt att barn drabbas mer och mer av klimatförändringarna” säger Karin Neuhaus, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet.

Hur får vi skolan att fungera för elever med NPF? Den frågan ledde till ett förändrat arbetssätt och ändringar i den fysiska miljön på Sätra skola. Men framför allt började lärarna prata om eleverna på ett annat sätt.

Naturkatastrofer, ekstremvær, temperaturøkning og annet som følger med endringer i klima, har alvorlige konsekvenser for skoleelever over hele verden.

Ph.d.-studerende Nadia Raphael Rathje mener, at bæredygtig skolepraksis kan ses som en grundsten på linje med skolens opgave om demokratisk dannelse. Hendes casestudier viser, hvordan pædagogik og didaktik kan bidrage til en grøn omstilling.