Pojkar presterar generellt sämre än flickor i skolan. Men den antipluggkultur som ofta finns bland pojkar kan brytas. En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar exempel där pojkar inte anser det vara mesigt att plugga och ger förslag på hur pojkars prestationer i skolan kan förbättras.

Resilience refers to the capacity of individuals to prosper despite encountering adverse circumstances. This paper defines academic resilience as the ability of 15-year-old students from disadvantaged backgrounds to perform at a certain level in Pisa (rapport).

A healthy amount of self-doubt — and knowing how to harness those feelings — can be used to one’s advantage.

Kan spelbaserat lärande utveckla elevernas ämneskunskaper, stärka deras motivation och trivsel i skolan och träna dem att tänka kritiskt, samarbeta och lösa problem? Det kommer forskare undersöka i ett femårigt danskt forskningsprojekt.

Grit är ett modeord i skolvärlden. Innebörden är att man bör arbeta för att eleverna ska utveckla en större uthållighet, att inte ge upp för lätt. Erik Cardelus resonerar kring hur begreppet kan användas för att utveckla organisationen, kanske är det den som behöver vara mer uthållig i en tid när quick fix är allt…

Att grit – uthållighet – är något bra för skolframgång tycks självklart. Men handlar det inte helt enkelt om att finna att något är meningsfullt att arbeta för? Anders Jönsson diskuterar vad ett fokus på den enskilda elevens uthållighet gör med skolan. Är det inte ännu ett sätt att lägga över ansvaret på individen?

Motivation är en motor i allt lärande. Forskning visar att en alldeles speciell sorts motivation är avgörande för att nå resultat i skolan – grit eller det vi i dagligt tal kallar jävlar anamma.

Forskare har på uppdrag av Skolverket undersökt hur förskolan arbetar för att förstärka exempelvis kreativitet, samarbetsförmåga och ansvarstagande hos barnen.

Om att vända motgång till framgång. När Nossebro skola i Essunga kommun jämfördes med landets skolkommuner hamnade man näst längst ner på listan. Möt Johanna Lundén, rektor för Nossebro skola (webb-tv).

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering, socialt och didaktiskt, är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vid Linnéuniversitetets speciallärarprogram, berättar (webb-tv).

Förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, arbetsminnet, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar att det går att använda en magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.