Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.

Digitala tjänster har gjort musik tillgänglig för fler och sägs ha demokratiserat musiktillgången. Men en ny bok problematiserar användandet av tjänsterna i bland annat skolor.

Många är de lärare som börjat använda musiktjänsten Spotify i undervisningen, främst inom musikämnet men även andra. Dock ställer verktyget krav på lärarens musikdigitala kompetens och kritiska förhållningssätt.

Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

Ny forskning från Stockholms universitet visar att black metal kan inspirera musikundervisningen att förmedla tunga känslor.

Black metal är en genre som kan influera skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskare.

Erik Ravn skriver om problem-lärandegropar. Om hur elever som inte får en stege att klättra upp ur gropen med istället sätter igång en tankeprocess för att själv skaffa sig en stege eller ett sätt att ta sig upp.

För att elever ska kunna ta till sig musikteorin i skolan behöver teorin kombineras med praktiska musikexempel. Det är också viktigt att det råder samförstånd kring de teoretiska begreppen så att elever och lärare talar samma språk.

Undervisning i musikteori utan praktiska musikexempel gör det svårt för gymnasieelever att koppla teoretiska kunskaper till sitt eget musicerande. Även bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att eleverna ska förstå samband mellan teori och praktik, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Få lärare använder sig av improvisation i sin musikundervisning. Trots att fördelarna är många. Genom sin forskning hoppas Christina Larsson kunna bidra till att improvisationen får mer plats i klassrummen och på lärarutbildningarna.

Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter, visar en ny avhandling.