The study examined how legislators, central bureaucrats, and teachers interpret the Swedish School Act's formulation that education should be based on science. A special focus was on education about values.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en helt ny serie rapporter där myndigheten sammanfattar de viktigaste slutsatserna från ett internationellt projekt med koppling till det svenska skolväsendet.

Vad är egentligen beprövad erfarenhet? Och varför är det viktigt i lärares arbete? Forskaren Anette Jahnke har borrat i skolmyndigheternas definition av begreppet och jämfört med hur det tolkas inom forskning och andra yrkesdiscipliner. Hon ser en risk att Skolverkets krav på systematik och dokumentation kan göra lärares personliga och kollektiva kunskap mindre synlig.

Arne Engström påstår, med matematiklyftet som exempel, att Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser inte utvärderas och inte kan anses kostnadseffektiva investeringar. Johan Prytz, docent vid Uppsala universitet, ger i sin replik flera exempel på uppföljningar som utvärderar matematiklyftet och ifrågasätter om Engströms argument håller.

Staten driver genom Skolverket skolutvecklingsprogram för enorma summor, där modellerna ofta formas som 'top-down-ansatser', skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, Strömstad Akademi. Han menar att modellerna sällan leder till önskade resultat.

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Att vilja, våga och ifrågasätta är grundläggande förutsättningar för utveckling. Det här formaliseras i skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I en ny kunskapsöversikt lyfter Skolverket fram aktuell kunskap om vad skollagskrivningen innebär och hur man kan arbeta.

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I nya numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.