Länge har nätmobbning ansetts som ett särskilt fenomen skilt från traditionell mobbning. Men idag vill forskarna inte längre göra den uppdelningen. Mobbning är samma sak oavsett om det sker via digitala kanaler eller på skolgården.

Näthat drabbar många, men få kränkningar anmäls och ännu färre går till åtal. Hur hanteras det av den utsatta och förövaren, och vad händer med samhället? Fyra forskare vill samarbeta för att förstå mer om näthat.

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.

Regeringen har fattat beslut om en nationell satsning på medie- och informationskunnighet som ska öka motståndskraften mot desinformation och näthat. Uppdraget ges till forskaren Carl Heath och innebär bland annat att samarbeta med relevanta aktörer för att komplettera, förstärka och sprida kunskap om pågående MIK-insatser.

Mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa i dag som för tio år sedan. Ökningen är mycket stor även bland unga vuxna. Det fick en klass på Celsiusskolan i Uppsala att agera. I dagarna har de arbetat med en handlingsplan.

Var tredje ung hade utsatts för nätkränkningar förra året. I Trosa jobbar skolorna med att förebygga nätmobbning.