Hur kan undervisningen om naturvetenskapernas karaktär utformas inom ramen för fysikämnet? En ny systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet ger fysiklärare på högstadiet och gymnasiet underlag för didaktiska val. (pdf)

Den systematiska översikten sammanställer 13 studier från olika länder om undervisning i naturvetenskapernas karaktär inom fysikämnet. Studierna omfattar grundskolans högstadium och gymnasieskolan och kan ge lärare och skolledare ett forskningsbaserat underlag för att utveckla undervisningen. (pdf)

Jesper Haglund, universitetslektor i fysikens didaktik vid Karlstads universitet, är en av flera som står bakom en forskningsöversikt om undervisning i fysik. Forskningsöversikten visar hur fysikundervisningen kan utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapernas karaktär och ge lärare stöd i didaktiska val.

Som lärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad, och hans intresse för kemi och matematik smittar av sig på eleverna. Men att skolan blivit allt mer segregerad är ett problem, menar han.

Havet täcker 70 procent av jorden, men saknas i skolans naturvetenskapliga kursplaner, visar en ny studie. "Elever behöver kunskaper om havet för att förstå hur planeten fungerar", säger Géraldine Fauville, forskare i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Using the narrative review procedure, this article examines how children’s scientific literacy development in the early years can be linked with the EYLF. The findings reveal little focus on addressing the core concepts (explicit meaning) of scientific literacy in the EYLF; however, the framework guides educators significantly in fostering the long-term impacts and benefits (implicit…

Social science teacher educators prepare future teachers for digital citizenship education in AI-infused societies, but the relationship between their professional backgrounds and their professional digital competence (PDC) in this multidisciplinary context is unclear.

This study explores how interdisciplinary work is experienced by science teachers and students, using SD as educational context. A central aim was to compare teachers’ and students’ perspectives to gain nuanced understanding of its practical application. 

Hur gör man en osynlig process i kroppen begriplig för elever? I det senaste avsnittet av podden Lärare & Forskning berättar Viveca Lindberg, Louise Aspegren och Lena Jönsson om en ny undervisningsmodell som stärker elevers förståelse av inflammation.

Denne studien undersøker hvordan barnehagelærerstudenter opplever mobilapplikasjoner som verktøy for artsbestemmelse, og hvordan de vurderer bruken av slike apper i sitt fremtidige arbeid med naturfag i barnehagen.

Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i lärandeverksamhet, analysera och diskutera, å ena sidan, vilka motsättningar mellan submikro- och makronivå som yngre elever erfar när de försöker förstå fenomenet smältning, och å den andra, på vilket sätt ett fantasifullt redskap – Marsianen och Jordingen – kan hjälpa elever att överbrygga motsättningar mellan vardagsföreställningar…