Using the narrative review procedure, this article examines how children’s scientific literacy development in the early years can be linked with the EYLF. The findings reveal little focus on addressing the core concepts (explicit meaning) of scientific literacy in the EYLF; however, the framework guides educators significantly in fostering the long-term impacts and benefits (implicit…

Social science teacher educators prepare future teachers for digital citizenship education in AI-infused societies, but the relationship between their professional backgrounds and their professional digital competence (PDC) in this multidisciplinary context is unclear.

This study explores how interdisciplinary work is experienced by science teachers and students, using SD as educational context. A central aim was to compare teachers’ and students’ perspectives to gain nuanced understanding of its practical application. 

Hur gör man en osynlig process i kroppen begriplig för elever? I det senaste avsnittet av podden Lärare & Forskning berättar Viveca Lindberg, Louise Aspegren och Lena Jönsson om en ny undervisningsmodell som stärker elevers förståelse av inflammation.

Denne studien undersøker hvordan barnehagelærerstudenter opplever mobilapplikasjoner som verktøy for artsbestemmelse, og hvordan de vurderer bruken av slike apper i sitt fremtidige arbeid med naturfag i barnehagen.

Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i lärandeverksamhet, analysera och diskutera, å ena sidan, vilka motsättningar mellan submikro- och makronivå som yngre elever erfar när de försöker förstå fenomenet smältning, och å den andra, på vilket sätt ett fantasifullt redskap – Marsianen och Jordingen – kan hjälpa elever att överbrygga motsättningar mellan vardagsföreställningar…

− Det var litt ekkelt i starten, sier Mira.

För att bli säkrare i sina didaktiska beslut och få till en bra kemiundervisning behöver NO-lärare på mellanstadiet få mer tid för kollegiala samtal. Det visar kemi- och biologiläraren Charlotte Dunne i sin avhandling.

Denna artikel presenterar hur handdockor, naturmaterial och guidad lek används för att introducera och förstärka naturvetenskapliga begrepp i en förskolemiljö med flerspråkiga barn, inom ramen för ett ULF-projekt. Olika aktioner implementerats där pedagogerna iscensätter intresseväckande och meningsfulla lärandemiljöer kopplade till naturvetenskap, för att stödja barns språkande, nyfikenhet och begreppsliga förståelse några naturvetenskapliga fenomen. Artikeln knyter…

Elevernas engagemang kan skapas av lärarna genom undervisningen och behöver inte vara beroende av elevernas eventuella intresse för ämnet. Det visar en studie med NO-lärare i grundskolan.

En vision om konst, design och humaniora som Nordens nästa konkurrensfördel. Essä skriven för IVA inom ramen för Svenska framtider - en vision för teknik- och innovationslandet Sverige år 2035 - av IVA-ledamöterna Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd Chalmers tekniska högskola och Anna Valtonen, rektor Konstfack.