Programmering blir allt vanligare i skolan. I en studie undersökte forskare hur elever lär sig om fysikaliska modeller genom att programmera simuleringar. Resultaten visar att eleverna successivt skapade djupare förståelse för modellerna, och att möjligheten att införa variation genom att till exempel ändra i koden eller interagera med simuleringen var viktigt för lärandet.

Linköpings universitet var det lärosäte som fick störst utdelning vid Vetenskapsrådets årliga utlysning inom utbildningsvetenskap. Forskningsprojekten rör allt från läsning och fysisk kontakt i förskolan till lässvårigheter och visualisering inom naturvetenskap.

Leder gruppdiskussioner i matematik och naturvetenskap till att elever lär sig mer av ämnesinnehållet? Det ska ett nytt forskningsprojekt som beviljats medel av Skolforskningsinstitutet ta reda på.

Mobiltelefonen, maten och kläderna. Kemin finns överallt. Ändå blir undervisningen i ämnet lätt teoretisk och lite tråkig. Det ska kemi­experter råda bot på med ett nytt digitalt läromedel.

An elementary-school teacher at a STEAM academy got creative with his science lesson, using a blond "Dog the Bounty Hunter"-like wig and a wave machine to deliver a virtual science experiment about erosion to second-graders. The experiment, part of a set of virtual science experiences called RadLabs.

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

För att de digitala verktygen ska bli värdefulla pedagogiska hjälpmedel krävs ett samspel mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap. Det pekar Karin Ollinen på i sin avhandling, där hon intervjuat och observerat fyra NO-lärare på högstadiet.

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan ge lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling. Men att bara sitta ner och prata räcker inte. Ska hela lärarkollegiet utvecklas krävs att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion, visar forskning från Göteborgs universitet.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om laborationer i naturvetenskapsundervisningen (pdf).

Översiktens resultat beskriver både möjligheter och utmaningar med laborationsundervisningen, i relation till tre övergripande målområden. Översikten visar att det är viktigt att läraren tydliggör laborationernas mål och syften.

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan leda till professionell utveckling. Men det kräver att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt vad som händer när lärare respektive lärarstudenter ges möjlighet att delta i strukturerade samtal om sin egen undervisning i…