Med romaner, poesi, konstfotografier och film blir kemin brinnande viktig och samhällsrelevant för åttorna på Uppsala musikklasser.

Vad kännetecknar laborationer i naturvetenskap som ger förutsättningar för eller bidrar till elevers utveckling av ämneskunskaper och/eller förmåga att genomföra systematiska undersökningar?

Vem bjuder du in för att lösa ett tekniskt problem tillsammans med dig? Kan det vara vårt fel att tjejer tappar intresset för teknik en bit upp i tonåren? Frågorna ställs av Ulrika Sultan, teknikpedagog.

För femte året i rad får gymnasielever en exklusiv heldag med stamcellsforskare på Lunds universitet.

Det finns en övertro på att förskolebarn ska förstå vetenskapliga samband om man lär ut på ett roligt och fantasifullt sätt. "Man komplicerar sammanhang ytterligare genom att inte berätta enkelt", säger Anneli Bergnell, som utbildar förskollärare i Borås.

Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen Girls and Women in Science.

Stödmaterialet är tänkt att ge inspiration i arbetet med att välja texter och utveckla undervisningen kring läsning i naturvetenskapliga ämnen. E-publikationen består av en lärarhandledning, ett tjugotal texter samt ett fyrtiotal fristående bilder.

NO-lärare Malin Björn laborerar regelbundet med sina elever redan i mellanstadiet. En jämförelse av densiteten hos ketchup, schampo och läsk engagerade sexorna.

RFSU Stockholm har utvecklat ett metodmaterial för högstadiet om hur man kan arbeta med animerad film i sexualundervisningen. Förutom att metoden är kreativ och att eleverna både får lära sig själva och lära andra när de gör sina temafilmer, bidrar metoden till en ämnesintegrerad undervisning. Den involverar SO, NO, svenska och bild.

Lärare behöver arbeta mer språkutvecklande i NO-ämnena för att elever ska kunna förstå innehållet och språket. Samtidigt visar forskning att lärare ser brister i sin kommunikation med eleverna och att de saknar stödmaterial.

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.