Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag har studerat högstadieelevers samtal under två lektionsaktiviteter kring kolets kretslopp. Resultaten visar att elever behöver få öva på att se samband och använda begreppen i nya situationer.

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.

I denna artikel har Britt Jakobson och Monica Axelsson undersökt vilka instruktioner lärare ger sina elever i naturvetenskapliga uppgifter. Det dominerande fokuset ligger på "att göra", vilket författarna menar skapar osäkerhet hos eleverna.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.