I denna artikel studeras användning av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

This study adopts the methodological lens of narrative ethnography and the concept of key incidents as condensed narratives to examine how narratives of education and cultural normativity emerge in diverse classrooms with migrant adolescents.

While immigrants and their children display bold educational aspirations, less is known about the relationship between their aspirations and educational outcomes. Using longitudinal survey data on students in upper secondary education in Barcelona, Spain, and Bergen, Norway, coupled with register data from Norway, we ask how the aspirations of students with immigrant backgrounds are connected…

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.

This study investigates school segregation for newly arrived adolescent students (aged 16–22) in Norway.

Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. I Sverige ansvarar skolan för att kartlägga barnens kunskaper och behov, och skolan är ofta spindeln i nätet som samordnar de system som finns runt barnen.

Rektorer värderar nyanlända lärares flerspråkighet och deras förmåga att agera brobyggare mellan elever, kollegor och föräldrar men är oroade över vissa aspekter, som ifall lärarnas undervisningskompetens är överförbar till en svensk kontext. Det visar en ny forskningsrapport.

Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. I Sverige ansvarar skolan för att kartlägga barnens kunskaper och behov, och skolan är ofta spindeln i nätet som samordnar de system som finns runt barnen.

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.