MDH etablerar sig på språkforskningskartan när forskare från över tjugo olika länder samlas för att diskutera interaktion i språkundervisning, språkinlärning och språkanvändning, ett nytt forskningsfält och en framtidskompetens både i klassrummen och på arbetsmarknaden.

Förstelärare i matematik har många arbetsuppgifter och kriterierna för tillsättning har delvis varit oklara. Det visar en ny rapport från IFAU skriven av forskare vid Göteborgs universitet samt Högskolan i Borås.

”Mycket hjärna” är en ny podd om lärande och hjärnan som ges ut i samarbete mellan forskare vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet samt en gymnasielärare. De första avsnitten handlar om neuromyter och multitasking

Den tekniska utvecklingen öppnar nya möjligheter att skapa hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. I ett nytt projekt vid Linnéuniversitetet ska en app utvecklas för att göra det enklare för barn med talsvårigheter att kommunicera självständigt.

Piteå kommun satsar på forskning i skolan baserat på lärares praktik. Nu formaliseras samarbetet med Umeå universitet genom ett ULF-avtal mellan parterna. Det innebär 3 miljoner kronor i riktade medel från Umeå universitet till Piteå kommun under en tre-års period.

I dag avslutas Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Undervisning i förskolan där 250 förskollärare och förskolechefer i tio kommuner och drygt 80 förskolor under tre år har arbetat tillsammans med forskare från Malmö universitet för att utveckla undervisningen i sina förskolor.

Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.

En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor.

Det svenska skolväsendet har genomgått en drastisk förändring över de senaste hundra åren. Från fokus på att fostra goda kristna medborgare till en skola vilande på konfessionsfri grund med kulturell och etnisk mångfald. Så varför ska skolan i det sekulära Sverige över huvud taget uppmärksamma de religiösa högtider som en gång var?

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. Vilka är det som strejkar? Det har forskare i tio europeiska länder undersökt och resultaten presenteras nu i en ny rapport.

Förskolor i Kimstad, Norsholm, Vånga och Skärblacka kommer att delta i ett forskningsprojekt tillsammans med Linköpings universitet. Under fyra år ska forskare från universitetet arbeta praktiknära med medarbetare på förskolorna och undersöka hur de kan arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål.

Den nya översikten tar upp ett angeläget ämne, lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor och har fokus på hur förskollärare kan genomföra arbetet.