En bredare och mer nyanserad bild av den svenska skolans svårigheter och möjligheter, där även rektorer, lärare och elever får komma till tals. Det efterlyser två forskare vid Linnéuniversitetet som har studerat tv-serierna Vem mördade skolan? och Det svenska skolexperimentet.

Dokumentation av särskilt stöd i förskolan skiljer sig åt beroende på var i organisationen man befinner sig. I en ny studie från Umeå universitet visar Hanna Vretblom att digitala system och bristande samstämmighet påverkar hur stödet dokumenteras och används i praktiken. I takt med att digitala verktyg blir allt vanligare förändras arbetssätten.

Distansundervisning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) kräver mer än teknik. En ny rapport från forskningsinstitutet Ifous visar att undervisningsformen förutsätter tydlig struktur, rätt förutsättningar för lärare – och ett erkännande av distanslärarrollen som en särskild form av lärarskap.

Många elever saknar information om sina framtida utbildnings- och yrkesval. Nu försöker forskningsprojektet Bättre Utbildningsval kartlägga hur faktorer som könsstereotyper, tillgänglig information och möten med förebilder kan forma ungas karriärsval.

En stor majoritet av svenskarna anser att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare. Det visar den senaste SOM-rapporten, där forskare vid Göteborgs universitet har analyserat medborgarnas syn på skolans syfte, kvalitet och politiska inriktning.

EU satsar på att rusta morgondagens lärare med kompetens inom AI genom ett internationellt projekt med närmare 16 miljoner kronor i stöd. Umeå universitet deltar för att stärka sambandet mellan forskningsbaserad kunskap och praktisk undervisning i skolorna.

Lärarens utbildning, ämneskompetens och undervisningsstrategier påverkar i hög grad hur elever presterar, särskilt på mellanstadiet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

En ny forskningsöversikt visar att tillägg till självständig tyst läsning, STL, på kort sikt kan bidra positivt till elevers utveckling av läsförmågan, särskilt för elever med risk att utveckla lässvårigheter. Det säger Lisa Jonsson, Skolforskningsinstitutets projektledare för rapporten.

Forskningsinstitutet Ifous har i ett forsknings- och utvecklingsprogram följt hur undervisningen i anpassad skola kan utvecklas genom nära samarbete mellan lärare, skolledare och forskare. Fokus har flyttats från omsorg till lärande – men hållbar förändring kräver mer än eldsjälar.

När lärare ifrågasätts för vad de undervisar om hotas både deras professionella handlingsutrymme och skolans demokratiska uppdrag. Det visar forskare vid Göteborgs universitet som har analyserat ett medialt uppmärksammat fall som speglar större internationella trender.

Hur skapar vi goda förutsättningar för lärarstudenter att agera klokt i nuet och använda tillgängliga resurser i skolans värld? Frågan var i fokus under förra veckans dialogkonferens på Högskolan Väst då personal från skola och förskola reflekterade över ny forskning.

En betydande andel svenska och finska elever upplever redan i årskurs 4 vad forskarna kallar matematikängslan eller matematikångest. Det kan få långtgående konsekvenser för deras prestationer och självkänsla i ämnet. En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur rädsla för matematik påverkar barns skolgång, och vad vi kan göra åt det.