Syftet med denna artikel är att undersöka hur införandet av nationella prov i samhällsorienterande ämnen uppfattas av lärare, och hur detta kan förstås ur styrnings- och professionsperspektiv. Upplever SO-lärarna proven huvudsakligen som bekräftande eller ifrågasättande av professionen?

Ju skarpare verktyg vi kan utrusta våra framtida lärare med, och därmed deras elever eller studenter, desto bättre blir vi på att reflektera över vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Det skriver Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet och utbildad lärare, i en artikel om vikten av argumentationsanalys.

I denna artikel har Britt Jakobson och Monica Axelsson undersökt vilka instruktioner lärare ger sina elever i naturvetenskapliga uppgifter. Det dominerande fokuset ligger på "att göra", vilket författarna menar skapar osäkerhet hos eleverna.

Gamla traditioner har starkt påverkat den senaste läroplanen från 2011 när det gäller svenska och svenska som andraspråk. Det menar tre författare i en artikel i Education Inquiry. Traditionerna tenderar att fokusera på de formella aspekterna av språket, särskilt i de tidiga åren, och socio-politiska perspektiv på läsning och modersmålsundervisning är osynliga under de första åren i skolan.

Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.