Särskild begåvning borde vara en tillgång – men skolpersonal och rektorer fokuserar snarare på svårigheter och problem, enligt en ny avhandling.

Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.

Förskolepersonal och rektorer beskriver i hög grad särskild begåvning hos barn utifrån upplevda svårigheter och problem till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång – vare sig för barnet själv eller för verksamheten i stort. Det är en av slutsatserna som Malin Ekesryd Nordström drar i sin avhandling.

Särskild begåvning kan göra att en elev maskerar sin dyslexi – tills det inte går längre. Känslan av misslyckande äventyrar både psykisk hälsa och skolgång. Det säger Tove Ekelund, forskaren bakom boken ”Om dyslexi”.

Ungefär fem procent av eleverna i landets skolor är särskilt begåvade och behöver extra stimulans för att trivas i skolan, det visar siffror från Skolverket. Jönköpings kommun arbetar nu med att spetsa kunskaperna i att tidigt hitta och bemöta eleverna rätt.

Elever med särskild begåvning är inte så självgående som man kan tro. Många vill inte sticka ut och döljer därför sina färdigheter, konstaterar forskaren Caroline Sims. "Läraren har en viktig roll i att upptäcka och uppmuntra de här eleverna", säger hon.

En antologi visar att särskilt begåvade elever i den svenska skolan kan mörka begåvning för att inte riskera att hamna utanför. "Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte," säger Caroline Sims, forskare i ämnet vid Högskolan i Gävle.

Karlstad kommun tillsammans med regionalt utvecklingscentrum (RUK) på Karlstads universitet ska ta fram en utbildningsplan för särskilt begåvade elever. Och målet är att alla skolor i Värmland ska använda sig av materialet. Tanken med utbildningsplanen är att den ska vara en guide för både lärare, rektorer och kommunens personal för hur man bäst ska hjälpa…

I varje skolklass är det ungefär en elev som är särskilt begåvad. Tove Ekelund vid Karlstads universitet som forskar om elever som både är särskilt begåvade och som har dyslexi, menar att kunskapen om hur skolan kan hjälpa dessa elever behöver öka.

Särskilt begåvade barn riskerar att bli uttråkade och underprestera i skolan. Doktoranden Malin Ekesryd Nordström hoppas kunna synliggöra att de särskilt begåvade barnen behöver kunskapsmässiga utmaningar och anpassad undervisning.

Har du elever som behöver extra utmaningar för att stimuleras? Mona Liljedahl, specialpedagog och leg gymnasielärare, är aktuell med boken ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” och ger här några tips för att utmana eleverna.