Forskaren och läraren i förskolan Linnéa Waldekranz har jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet och funnit många likheter. "Men också sådant vi kan lära av. Exempelvis fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag", säger hon.

Vardagen i Västerås barnträdgårdar under 1940–70-talet liknade på många sätt dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz i sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet.– Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger hon.

Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Medel från Vetenskapsrådet har beviljats till Anne-Li Lindgren och Tünde Puskás för ett nytt forskningsprojekt om dokumentationer i förskolor under nästan hundra år.

I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap. 

Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

This article presents how a timeline can be used to improve the quality of qualitative and interdisciplinary child studies research with a focus on documents and archives. A particular case, Swedish school sex education from the 1880s until 2022, is used to present and describe the advantages of applying what we refer to as timeline-thinking…

Skolan i Sverige har under århundraden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.

Psykologi har funnits på skolschemat i 200 år. Men ofta i en undanskymd roll. "Nu är det viktigare än någonsin att ge ämnet en mer framskjuten plats", anser ämnesläraren och forskaren Ebba Christina Blåvarg som studerat psykologiämnets utveckling sedan 1960-talet.

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.