Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

This article presents how a timeline can be used to improve the quality of qualitative and interdisciplinary child studies research with a focus on documents and archives. A particular case, Swedish school sex education from the 1880s until 2022, is used to present and describe the advantages of applying what we refer to as timeline-thinking…

Skolan i Sverige har under århundraden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.

Psykologi har funnits på skolschemat i 200 år. Men ofta i en undanskymd roll. "Nu är det viktigare än någonsin att ge ämnet en mer framskjuten plats", anser ämnesläraren och forskaren Ebba Christina Blåvarg som studerat psykologiämnets utveckling sedan 1960-talet.

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.

En av Sveriges mest inflytelserika barnböcker - Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - hade en ohotad förstaplats i skolbarns hjärtan under det tidiga 1900-talet.

Klassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige hade en ohotad förstaplats i skolbarns hjärtan under det tidiga 1900-talet. Det visar analyser av tusentals brev som skickades till Selma Lagerlöf från skolbarn som Uppsalaforskaren Maria Ulfgard läst. "Barnen skriver och tackar för den roliga boken, vilket är givande men även lite monotont att läsa", menar hon.

Fysisk fostran, hälsosamma fjällresor eller ett sätt att spara pengar i skolorna. Syftet med sportlovet har skiftat genom åren, och numera varvar vårtrötta elever vinteraktiviteter med resor till solen.

Hur ska vi förbereda våra barn för att rädda sin egen framtid? Den frågan ställer sig Viktoriia Chorna när hon beskriver sitt senaste forskningsprojekt där hon utifrån religionsundervisning tittar närmare på hållbar utveckling i svenska grundskolan under 1900-talet.

Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.