Hur ska vi förbereda våra barn för att rädda sin egen framtid? Den frågan ställer sig Viktoriia Chorna när hon beskriver sitt senaste forskningsprojekt där hon utifrån religionsundervisning tittar närmare på hållbar utveckling i svenska grundskolan under 1900-talet.

Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.

Svenska folkskolans etablering under 1800-talets senare del innebar att en ny arbetsmarknad växte fram där blivande lärare behövde rekryteras till det stadigt växande antalet skolor. Vilken klassbakgrund hade de kvinnor och män som blev lärare? Och hur påverkade yrkesvalet möjligheterna till en eventuell familjebildning bland de kvinnliga lärarna? Det är några av frågorna som ställs…

I coronans tid talas det allt mer om litteraturen som en resa in i andra världar. Kanske ska resan gå in i alternativa skolvärldar. I tre artiklar presenterar Erik Cardelús, lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, läraren i litteraturen.

Tillämpad utbildningshistoria blir till hösten en ny forskningsinriktning i Sverige. Den riktas mot alla nivåer i skolan, från förskola och uppåt och får nio nya doktorandtjänster, på fyra olika universitet. Ledare blir Johannes Westberg.

Fyra lärosäten går samman i en bred satsning för att undersöka hur historien påverkar dagens skola.

Fyra universitet samarbetar i en forskarskola för att utveckla en helt ny forskningsinriktning – tillämpad utbildningshistoria. Syftet är utbildningshistorisk forskning som är direkt relevant för skolan och skoldebatten idag. Nio doktorander rekryteras i satsningen, som finansieras med 38 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola.

Så länge skolans verksamhet präglas av näringsfrihet och profitjakt före demokratisk transparens och likvärdighet, kommer det i slutändan drabba eleverna, skriver Majsa Allelin, Göteborgs universitet.

När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt format, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. (webb-tv)