Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

Ser vi i undervisningen barnet som något varande eller som något blivande? En fråga som sätter fingret på skolans funktion, menar Pål Christensson. Han arbetar centralt inom kommunal skolverksamhet med både förvaltande och utvecklande uppgifter.

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. Men var det verkligen en sådan helomvändning? En ny avhandling visar att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet. Inlägget 70-talets syn…

I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.

Att kunna argumentera på latin var ett viktigt inslag i undervisningen på svenska gymnasier under 1600- och 1700-talet. "Eleverna skulle på så sätt öva på att tala latin och öva sin tankeförmåga", säger forskaren Axel Hörstedt vid Göteborgs universitet.

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.

På 70-talet retade Anna Wahlgren gallfeber på kvinnorörelsen genom sitt motstånd mot daghem. I de två avsnitten av SVT:s ”Hela Sveriges mamma” är även professor Ingrid Pramling Samuelsson en av dem som intervjuas om den då stormiga daghemsdebatten.

Språket i skolan är ett kraftfullt verktyg både för att skapa vem man är och vilka möjligheter man har i livet. Historikern Otso Kortekangas har undersökt hur samiska, och andra nordiska språk användes i nomadskolor för samer under 1900-talets första hälft.

Flickskolan var en flerhundraåriga skolform som gick i graven med grundskolans införande. Dess arbetssätt, mål och kursplaner glömdes bort, men är högaktuella i dessa Pisa-tider, menar Ulla Berglindh.

Ester Viklunds dagbok från 1901 i Furuögrund berättar om en småskollärares vardag och relationer i en krypterad dagbok som doktoranden Emil Marklund vid Umeå Universitet avkodat.

Larmrapporter om minskande läsning och försämrad läsförmåga. Det handlar dagens politiska debatt kring läsning om. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås och Uppsala universitet göra en historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga.