This study examines the power dynamics experienced by superintendents (SIs) in Swedish municipalities, highlighting how their power is influenced by various local factors. (pdf)

This article examines the design and enactment of a Media and Information Literacy (MIL) curriculum within the decentralised, federalist Swiss school system. It explores how national and state actors shape the design and implementation of education policy. (pdf)

Mobbning handlar inte enbart om enskilda elevers beteenden, utan även om skolan som institution. Det visar en studie av Paul Horton, Camilla Forsberg och Robert Thornberg, forskare vid Linköpings universitet.

Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

I denne teksten anvender jeg en diskursanalyse, primært basert på analytiske begreper fra Norman Fairclough samt Ernesto Laclau og Chantal Mouffe, for å undersøke hvordan barnehagebarnet i Norge seksualiseres av en seksualiserende diskurs som definerer barnet som et seksuelt subjekt. (pdf)

Syftet med artikeln är att studera samtida utbildningspolitiska iscensättningar av lek i styr- och policydokument för institutionaliserad fritidsverksamhet (IFV) i Sverige, Finland, Island, Norge och Australien. Teoretiskt tar studien avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv tillsammans med inspiration från en språknära diskursanalytisk ansats. (pdf)

Om 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau aldrig hade levt, hade den svenska skolan då sett ut som den gör idag? Och skulle Astrid Lindgren ha skrivit sina Pippiböcker? Frågar du docent Marianne Molander Beyer blir svaret: Knappast!

Hösten 2028 införs tioårig grundskola med nya läroplaner i svensk skola. För att läroplanerna ska ha en tydlig vetenskaplig förankring har Skolverket gett universitet och högskolor i uppgift att ta fram vetenskapligt baserade underlag för arbetet med de nya läroplanerna.