De nationella minoriteterna är en skattkista att ösa ur. Skapa särskilda språk- och kulturväskor, tipsar Ulla-Maija Pesola – då blir det lättare att överföra språk och traditioner.

Nu när skoldebatten äntligen blivit mer verklighetsförankrad måste fler utbildningsforskare delta i den: axla er roll, ta ert ansvar och kommunicera mer med allmänheten och i fler kanaler. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.  

Värden i utbildningspolicys tolkas olika på nationell och lokal nivå, vilket tillsammans med ojämnt fördelade resurser kan öka klyftan mellan stad och landsbygd. Det är en av slutsatserna i en nyligen publicerad avhandling.

Skolpengssystemet där kommunala och fristående huvudmän får samma skolpeng är djupt orättvist. Skolpengen måste differentieras så att kommunala skolor inte missgynnas, skriver skoldebattören och skolledaren Linnea Lindquist.

Huvudmännen är inte mogna ansvaret för skolan, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon. När de får kritik av Skolinspektionen känns de ofta inte vid konsekvenser av sina politiska beslut, utan puffar ansvaret ner på rektorerna.

Ett ökat fokus på skolliknande undervisning i förskolan kräver ordentlig reflektion över vad syftet med förskolan egentligen är. Förskolan bör vara något annat än en verksamhet som ska förbereda barnen för en framtida skolgång, skriver Emelie Nilsson och Therese Lindgren vid Malmö universitet

Hvem er det egentlig som betaler for alt dette? Hvem betaler for bygget, og at det skal være varmt og godt? Hvem betaler lønnen til læreren din og for rockeringene i gymsalen? Kanskje svaret vil overraske deg.