Skoldebatten har hittills handlat alldeles för lite om det viktigaste: undervisningen som pågår i alla klassrum, varje skoldag under hela läsår, menar flera skolforskare och skolutvecklare.

Hur kan forskningen närma sig skolans praktik? Det var den fråga som gjorde att Ifous grundare Per Reinolf drog igång Ifous för tio år sedan. Det första decenniet kröns också med ett samarbetsavtal med en rad lärosäten inom ramen för ULF – Utbildning, Lärande, Forskning.

Skolan har en avgörande roll som den enskilt viktigaste aktören i kampen mot utanförskap och kriminalitet. Här presenterar Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare, Stiftelsen Berättarministeriet, fyra åtgärder som kan göra verklig skillnad för barn.

Vad betyder det egentligen när beslutsfattare använder flummiga modefraser som ” titta på något” och ”vi var naiva”? Erik Cardeliús skärskådar skolpolitikens flummiga fraser som ironiskt nog påminner om nidbilderna av såväl postmodernism och konstruktivism som ”slapp” kunskapssyn.

Skolans finansiering, ständiga effektiviseringar och skolkoncernernas expansion bidrar till den ökande segregationen i skolsystemet och drabbar utsatta elever särskilt mycket. Det skriver Linnea Lindquist, biträdande rektor, och Boel Vallgårda, aktiv i Nätverket för en likvärdig skola, i ett debattinlägg.

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Elever ska inte behöva ge upp sin egen möjlighet att utvecklas för att vara solidariska med de mindre gynnade. En andel friskolor behöver finnas för att erbjuda alla elever vad de behöver, skriver Jan Lenander, gymnasielärare inom matematik, fysik och teknik med en bakgrund som civilingenjör.

Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) är ett förnyat politiskt initiativ från EU som stödjer en hållbar och effektiv anpassning av utbildningssystemen i EU-länder till den digitala tidsåldern.

De nationella minoriteterna är en skattkista att ösa ur. Skapa särskilda språk- och kulturväskor, tipsar Ulla-Maija Pesola – då blir det lättare att överföra språk och traditioner.

Nu när skoldebatten äntligen blivit mer verklighetsförankrad måste fler utbildningsforskare delta i den: axla er roll, ta ert ansvar och kommunicera mer med allmänheten och i fler kanaler. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.