Coronapandemin pressar ett redan pressat skolsystem med ökad segregation och minskat lärande. En ansvarsfull hantering av våra skattepengar krävs framöver och det första steget måste bli att ta itu med skolmarknaden, menar Erik Cardelús, lektor, Stockholms universitet.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Den historiska delningen av lärarkåren samt politisk och facklig oenighet har lett till att lärarutbildningen de senaste 70 åren oavbrutet har utretts och stöpts om.

Kraftigt höjda forskningsanslag ska bidra till återstarten efter pandemin. Sammanlagt 13,6 miljarder kronor ska satsas på forskning och innovation de kommande fyra åren, föreslår regeringen.

Kritiken av marknadisering och vinstdrivande skolkoncerner är viktig – men glöm inte bort den förödande new public management-styrningen, skriver Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik.

Trots alla politiska reformer ökar resultatskillnaderna i den svenska skolan. Martin Eksath, doktorand inom utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, menar att en av förklaringarna är att politiker och tjänsteman ibland ägnar sig åt oväsentligheter snarare än att tala om det som är viktigt och ge skolorna rätt stöd.

Ett samtal om professionsutveckling, reflekterande praktiker och skolforskning utifrån Lidingös prisbelönta utvecklingsverksamhet samt ULF-avtalet.  

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson samt professorerna Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt gör upp med en förenklad medial debatt om skolan. Med utgångspunkt i aktuell forskning diskuteras skolans utmaningar - och hur vi går vidare.  

”Varför lyssnar de inte? Våra resultat visar ju tydligt att lagen behöver ändras!” Mer än en forskare har brottats med hur man gör sig hörd i maktens korridorer. Statsvetaren Åsa Knaggård vid Lunds universitet menar att det är viktigt att förstå det politiska spelet och anpassa sin kommunikation efter det.

Regeringens utökade nedstängningsbefogenheter till Skolinspektionen är en del av en populistisk politik för att lappa och laga, en politik som inte tar tag i grundproblemen med den marknadsstyrda skolan, skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.