Skolan och dess problem är ständigt under debatt. Två forskare vid Linköpings universitet är redaktörer för en bok som utifrån forskning diskuterar aktuella frågeställningar i skolan.

En ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet – en kunskapsöversikt, fokuserar på kompetensförsörjningen och de förutsättningar som det svenska skolsystemet ger lärarna att utföra sitt yrke. Rapporten pekar på oroväckande underskott på behöriga lärare och systembrister i det svenska skolsystemet.

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Det är en av slutsatserna från en ny nationalekonomisk studie av skolsegregation i Sverige, från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Malmö stads skolkommunalråd Sara Wettergren (L) menar att obligatoriskt skolval är den minst dålig strategin för att motverka skolsegregation. Då bostadssegregationen är påtaglig i städer som Malmö så löses inga problem genom att automatiskt placera barnen på närmaste skola.

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit.…

Man ska se betänkandet "En mer likvärdig skola" som underlaget för en skolfinansieringsreform: den handlar om förbättrad resurstilldelning och minskad skolsegregation, skriver Johannes Westberg, professor.