I skrivande stund ligger en promemoria om reformeringar av lärarutbildningen ute på remiss. Förslagen pekar i två riktningar, mot ökade krav med starkare detaljreglering och mot minskade krav med större flexibilitet, skriver Jan Andersson, ämneslärare och före detta universitetslektor i utbildningsvetenskap.

Skoldebatten fokuserar ofta på socioekonomiskt utsatta elever som inte klarar kunskapskraven. Men forskaren Janna Lundberg menar att diskussionerna om skolan också behöver täcka in de elitskolor som det svenska marknadsutsatta skolsystemet skapat.

Snart kan de skolor som vill ge sina elever betyg redan i årskurs 4. Betygsforskaren Christian Lundahl är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet.

Coronapandemin pressar ett redan pressat skolsystem med ökad segregation och minskat lärande. En ansvarsfull hantering av våra skattepengar krävs framöver och det första steget måste bli att ta itu med skolmarknaden, menar Erik Cardelús, lektor, Stockholms universitet.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Den historiska delningen av lärarkåren samt politisk och facklig oenighet har lett till att lärarutbildningen de senaste 70 åren oavbrutet har utretts och stöpts om.

Kraftigt höjda forskningsanslag ska bidra till återstarten efter pandemin. Sammanlagt 13,6 miljarder kronor ska satsas på forskning och innovation de kommande fyra åren, föreslår regeringen.

Kritiken av marknadisering och vinstdrivande skolkoncerner är viktig – men glöm inte bort den förödande new public management-styrningen, skriver Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik.

Trots alla politiska reformer ökar resultatskillnaderna i den svenska skolan. Martin Eksath, doktorand inom utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, menar att en av förklaringarna är att politiker och tjänsteman ibland ägnar sig åt oväsentligheter snarare än att tala om det som är viktigt och ge skolorna rätt stöd.

Ett samtal om professionsutveckling, reflekterande praktiker och skolforskning utifrån Lidingös prisbelönta utvecklingsverksamhet samt ULF-avtalet.