Hoppa till sidinnehåll

Forskning- och utvecklingsartiklar inom kategori "Skolpolitik"

Här hittar du fler utvecklingsnyheter.

Visar sida 17 av 18

Forskning och utveckling kategorier

Behandling av personuppgifter för forskningsändamål

2018-07-02
I en lagrådsremiss föreslås vissa ändringar i svensk rätt med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Rapport (pdf).
Forskning och utveckling kategorier

Jonas Vlachos: Obligatoriskt skolval bryter inte segregationen

2018-05-14
Till hösten införs obligatoriskt skolval i flera svenska kommuner. Men kan ett obligatoriskt skolval bidra till att segregationen minskar och likvärdigheten ökar? Jonas Vlachos sammanfattar vad forskningen säger och efterlyser fler studier om vad föräldrar verkligen gör – inte vad de säger att de gör.

Att mäta det vi värderar eller värdera det vi kan mäta - Resultatindikatorer som grund för skolval

2017-06-20
Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.

Mediating school inspection – Key dimensions and keywords in agency text production 2003–2010

2013-02-14
Denna artikel syftar till att öka förståelsen för den svenska skolinspektionen. Författarna analyserar hur skolinspektion skildras i texter som produceras av de ansvariga nationella myndigheterna, först av Skolverket och från år 2008 av Skolinspektionen. Resultaten tyder på att bland annat retoriken förändrades när ansvaret överfördes till Skolinspektionen.

Från förorten till innerstaden och tillbaka igen – Gymnasieskolan, valfriheten och den segregerade staden

2012-11-21
En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.
1161718