I denne teksten anvender jeg en diskursanalyse, primært basert på analytiske begreper fra Norman Fairclough samt Ernesto Laclau og Chantal Mouffe, for å undersøke hvordan barnehagebarnet i Norge seksualiseres av en seksualiserende diskurs som definerer barnet som et seksuelt subjekt. (pdf)

Syftet med artikeln är att studera samtida utbildningspolitiska iscensättningar av lek i styr- och policydokument för institutionaliserad fritidsverksamhet (IFV) i Sverige, Finland, Island, Norge och Australien. Teoretiskt tar studien avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv tillsammans med inspiration från en språknära diskursanalytisk ansats. (pdf)

Om 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau aldrig hade levt, hade den svenska skolan då sett ut som den gör idag? Och skulle Astrid Lindgren ha skrivit sina Pippiböcker? Frågar du docent Marianne Molander Beyer blir svaret: Knappast!

Hösten 2028 införs tioårig grundskola med nya läroplaner i svensk skola. För att läroplanerna ska ha en tydlig vetenskaplig förankring har Skolverket gett universitet och högskolor i uppgift att ta fram vetenskapligt baserade underlag för arbetet med de nya läroplanerna.

This study presents an inquiry into the origins of schools’ ability grouping policies (between or within classes). Specifically, the study seeks to explain how ability grouping policies in schools vary between countries based on two explanations: welfare regimes and production regimes. (pdf)

This article contributes to understanding school attendance during and after the COVID-19 pandemic in Germany and Sweden. Sweden presents a unique European case, as compulsory schools largely remained open with only brief closures, while Germany, opted for extended school closures. (pdf).

School Behavioral Threat Assessment (SBTA) is a key process in managing school threats and preventing violence. Using Self-Determination Theory and other theories related to motivation and emotional experiences, researchers examined the implementation of SBTA by school personnel. (pdf)

Allt fler politiska förslag kopplar ihop skolan med brottsbekämpning. Men vad händer med pedagogiken när skolan börjar organiseras som om dess främsta uppgift vore att förebygga brott? Det undersöker Maggie O’Neill i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

The extended basic education programme in Norway was initiated to promote integration, majority language acquisition and academic achievement of newly arrived migrant students (NAMSs) as a preparation for mainstream upper secondary education. Theoretically rooted in critical policy analysis and empirically based on semi-structured interviews with principals and programme leaders in three schools in Oslo, the…