Idag förs argumentet att inkluderingen har gått “för långt” fram i olika debattsammanhang. Frågan om hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är emellertid komplex, skriver Gunnlaugur Magnusson, lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Uppsala universitet.

I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

I den politiska debatten pratas det om ordningsbetyg och mobilförbud, mer matematik och hur man ska skapa karriärvägar för lärare. Men det finns också frågor som inte hamnar på agendan, som exempelvis hur man ska kunna stötta skolsvaga elever, skriver Per-Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

En ny statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk ska inrättas för detta. Det har regeringen beslutat i en proposition till riksdagen.

Talet om tidigare rådande flummig skolpolitik får närmast betraktas som ett stycke illiberal propaganda, menar Klas Lindelöf, skoldebattör med bakgrund som lärare och skolledare.

De senaste decenniernas skolpolitik har drivits av en rädsla för flum. Men kanske borde vi, istället för att fråga oss hur vi får en så mätbar skola som möjligt, faktiskt ställa oss mer flummiga frågor, exempelvis frågan om hur skolan kan bli så demokratisk som möjligt, skriver Magnus Hultén, Linköpings universitet.

Höger och vänster i svensk politik är inte de motpoler som man oftast tror. På flera politikområden har S och M konvergerat och blivit allt mer lika varandra. Det är slutsatserna i en ny doktorsavhandling i statsvetenskap.

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.

Se Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, berätta om sin nya roll och hur hon vill ta sig an viktiga utmaningar (webb-tv).

Jan Björklund var med och formade en ny skolpolitisk inriktning för dåvarande Folkpartiet på 1990-talet som blivit oerhört framgångsrik. Arvet efter Björklund är dock tudelat, skriver Eric Cardelús, lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare.