This article sheds light on governance mechanisms at work when decentralised implementation of national educational and welfare policies encounters a heterogeneous sector of private service provider organisations.

This study explores the different ways in which Swedish municipalities act as quasi-market organisers in the preschool setting. Following organisational theory, we analyse their market shaping activities in translating national regulations in efforts to influence, support and control their local preschool quasi-market.

In this context, this study examines how the growth of the private education industry within the education system has influenced preschool principals’ work in Iceland. Our critical theoretical perspective aims to explore how educational trends grounded in neoliberalism have shaped the work of preschool principals.

This article examines how public welfare institutions in Denmark are reconfigured into knowledge factories. Since the 1990s, Denmark has sought to export “welfare” solutions as a way of extracting knowledge on social practices already happening in institutions of the welfare state for economic purposes.

This study targets hitherto largely understudied empirical processes and activities through which certain ideas and imaginaries are being commercialised and used by corporate actors in the global Early Childhood Education and Care (ECEC) industry. The aim is to analyse and critically discuss representations of the Scandinavian ECEC regime in the context of ECEC export.

Begreppet 'förädlingsvärde' hörs alltmer i den politiska debatten om skolan och flera aktörer ser det som ett nödvändigt mått för att säkerställa skolsystemets kvalitet och för att kunna hålla skolor ansvariga. Men att införa förädlingsvärde (ett mått av elevers kunskapsutveckling över tid) i vår nations skolsystem skulle vara ett oansvarigt experimenterande, varnar läraren Rickard Öman.

Varje form av förståelse av lärande och undervisning, liksom övergripande beslut om svensk skola, borde bygga på begrepp och modeller från olika teoretiska perspektiv som learning science erbjuder, skriver Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén.

Danmarks Frie Forskningsfond har uddelt godt 40 mio. kr. til 11 forskningsprojekter om læring og trivsel i folkeskolen, og hvordan man kan skabe stærkere forskningsmiljøer for erhvervsuddannelserne.

Så länge det är enkelt – och betraktas som företagsekonomiskt smart – att “ta bort luft” ur skolsystemet kommer vi att befinna oss på ett sluttande plan, med ständigt minskande möjligheter att med skola bygga ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, skriver Erik Cardelús.

This paper contextualises ECE within the wider field of Education, exploring some of those framings to address an important question for human development: What is the purpose of Education?

Relativa, centralt rättade betyg leder inte till rättvisare betyg men till lägre motivation hos eleverna och minskat förtroende för lärarkåren. Så argumenterar Per Måhl i sitt svar till artikeln “Dagens system är byggt för att skapa orättvisa betyg.