Hösten 2028 införs tioårig grundskola med nya läroplaner i svensk skola. För att läroplanerna ska ha en tydlig vetenskaplig förankring har Skolverket gett universitet och högskolor i uppgift att ta fram vetenskapligt baserade underlag för arbetet med de nya läroplanerna.

Anette Jahnke, forskare, process/projektledare, Ifous, reflekterar kring lärarens och elevens roll i de idéer till läroplan som nyligen presenterats i regeringens utredning.

The objective was to examine trends in low school satisfaction between 1994 and 2022 among 11–15-year-old students in Denmark according to sex, grade, and socioeconomic status. We focused on trends before and after a major school reform in 2014, and before and after COVID-19-related school closures 2020-2021. 

I sin avhandling, Skolans digitalisering i Sverige – Styrning och tolkning av policy i en decentraliserad utbildningskontext, har Ulrika Gustafsson undersökt hur den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, som gällde mellan 2017–2022, har tolkats och implementerats.

Varför blir så många elever inte behöriga till gymnasiet? Varför presterar så få på hög nivå i matematik? Hur reformerar man ett skolsystem för bättre kunskapsresultat? Näringslivets skolforum bjuder på svensk och internationell expertis i rasande tempo. (webb-tv)

This article interrogates the legitimacy and influence of interest groups in the elaboration of two school reforms of the last stage of compulsory schooling in two Swiss cantons: Geneva and Vaud.

This article contributes to the understanding of the potential of digital curriculum support instruments to shape relations between hard and soft modes of governance.

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk, i en replik.

Forskaren Susanne Wiborg menar i en artikel i SvD att skolmisslyckande i Sverige beror på att det finns aktörer som mer än några andra bromsar reformer i skolan – fackförbunden. Låt oss i Sveriges Skolledare komma med några klargöranden.

De svenska skolproblemen kan lösas – dåliga rektorer, lärare och skolor måste bort. Men en aktör hindrar nödvändiga reformer från att införas, menar danska skolforskaren Susanne Wiborg (premium – kräver prenumeration).

I denna rapport redovisas analyser från Grönqvist, Hensvik och Thoresson av vilka som befordrades till förstelärare 2013–2016 och hur karriärsteget påverkade lönerna och rörligheten bland lärare. (pdf)