Forskning om utbildningsreformer har ökat kraftigt de senaste 50 åren och har varit uppdelad efter länder, ämnen och teorier. Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nätverk underlätta för det som saknas: jämförande studier.

Lärare som behandlas som trasproletariat. Friskolekoncerner som delar ut miljoner i vinster. Tomma platser på lärarutbildningarna. Den svenska skolan måste räddas från den nuvarande anarkin, skriver Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria.

Det är hög tid att låta lärare vara lärare igen – för att återskapa yrkets attraktionskraft, skriver Ulf Lundström, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Den stora yrkeskåren lärare har inte fått ett ökat professionellt ansvar – trots reformer som syftat till just det. I stället formas skolans utveckling utifrån partipolitiska strider, där den mest högljudda kan vinna billiga poäng och därmed få mandat att styra, skriver Göran Levin, före detta lärare, skolledare och utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.

Otydliga krav och arbetsuppgifter skapar stress och splittrar lärarna. Det visar en studie som 326 förstelärare i matematik har deltagit i. Rektorer antyder också att löneskillnaderna är för stora.

Vi i skolan protesterar nu mot effektiviseringskrav, kommunalt dribblande med budgetar och mot “systemet”. Och jag håller med om kärnan i argumenten – ja, jag protesterar också! – men det finns något i proteststormen som skaver, skriver Edward Jensinger, skolledare och skribent.

De senaste tre decenniernas utveckling mot friskolesystem har varit förödande för skolan – det har kostat mer än det smakar, skriver Arne Söderqvist, tidigare gymnasielärare och universitetsadjunkt i matematik vid KTH.  

Det finns inte mycket som tyder på att regeringen tar de problem skolan har på allvar, menar Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

Så länge skolans verksamhet präglas av näringsfrihet och profitjakt före demokratisk transparens och likvärdighet, kommer det i slutändan drabba eleverna, skriver Majsa Allelin, Göteborgs universitet.

Jan Björklund lämnar efter sig en salig röra av reformer som inte lyckats åstadkomma det han utlovat, snarast har situationen förvärrats, menar skoldebattören Sten Svensson.

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Boken Glädjeparadoxen är ett uttryck för en nostalgisk längtan till en svunnen bättre tid. Det hade varit klädsamt om bokens författare hade visat intresse för den befintliga forskningen om det svenska skolväsendets historia, inte minst då de anspelar på den vetenskapliga genren i användande av ord som forskning och vetenskapligt stöd.