Denna studie undersöker skissens roll i slöjdundervisningen genom en enkät riktad till lärarstudenter inom slöjd och verksamma slöjdlärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där skissen betraktas som ett medierande verktyg för lärande och kommunikation. (pdf)

Hur kan undervisningen inom bild och slöjd utvecklas? Patrik Hernwall bidrar med perspektiv från data- och systemvetenskapen i en ny antologi.

Utgangspunktet for artikkelen er et materialseminar med forskningsgruppa Materialitet, teknologi, berekraft (MaTecSus) ved Høgskolen på Vestlandet (se HVL, 2025b). Deltagerne er forskere knyttet til utdanningsfagene forming, kunst og håndverk i barnehage- og grunnskolelærerutdanning. (pdf)

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Estetik är att söka andra vägar än de givna, menar professor Anja Kraus. Hon ger ett exempel: Att sminka sig är att sträva efter en given självbild – men när den bilden inte håller kommer estetiken in. Det gäller även i undervisningen.

Over the past decade, Swedish sloyd educators have grappled with the challenge of integrating "aesthetic and cultural expressions" into their teaching practice. This article examines the evolution of the concept aesthetical and cultural expressions in educational guidelines.

Slöjdundervisning kan utveckla språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. (podcast)

Mobiltelefonen och andra digitala verktyg kan på flera sätt vara en tillgång i slöjdundervisningen, visar en studie med elever i årskurs 9 och slöjdlärare.

Varför ges inga läxor i slöjd? Jo, för att verktyg och material ofta saknas i hemmet. I Finland tvingade pandemin fram nya arbetssätt. Skolorna stängdes och eleverna fick arbeta med det som fanns hemma. Forskaren Mia Porko-Hudd tror att hemuppgifter är här för att stanna.

Det talas inte mycket om hur slöjdundervisning för nyanlända är utformad. Samtidigt använder många skolor slöjden som ett sätt att slussa vidare elever från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Här krävs mer kunskap, enligt forskaren Emma Gyllerfelt.

Volym, omkrets och sömsmån. Matematiskt tänkande är ständigt närvarande i slöjdarbetet, men tyvärr har många elever svårigheter att tillämpa sina matematikkunskaper i slöjden, enligt forskaren Åsa Hjelm.