Anna Ekström var doktorand i det av Vetenskapsrådet finansierade slöjdforskningsprojektet “Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (KOMOLÄR)”, som pågick 2004–2009. Hon disputerade 2012 vid Stockholms universitet med doktorsavhandlingen ”Instructional work in textile craft: Studies of interaction, embodiment and the making of objects”. Slöjdlärarportalen har ställt några frågor till Anna om avhandlingen:
Lappteknik, fritt broderi, applikation … en teknik, en provlapp i veckan. Så bygger niorna upp en bas av erfarenhet, innan de startar ett förvaringsprojekt.
Textilslöjdsläraren Hassen Aaedeh Ebbas använder flera olika digitala hjälpmedel i sin undervisning på Husbygårdsskolan. Film och Ipads har gjort hennes undervisning effektivare och eleverna mer fokuserade.
Linda-Marie Herger har skrivit en magisteruppsats vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, om hur praktiska och teoretiska aspekter av ämnet slöjd har skrivits fram i texter inför undervisningsplaner och läroplaner.
I oktober förra året publicerade Skolverket i sin serie ”Allmänna råd” ett omfattande material om betyg och betygssättning. Råden gäller för flera skolformer, bland annat grund- och gymnasieskolan. Publikationen ersätter tidigare ”Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen”.
I Sverige finns en lång tradition av studieförbund och studiecirklar och på senare år har även fenomenet makers kommit hit. Christian Svensson, hemslöjdskonsulent och aktiv inom makerkulturen, skriver i Slöjdlärarportalen om sina erfarenheter från arbete med makerkultur i och utanför skolmiljö.
”Jag brukar säga till mina elever att slöjd är det enda ämnet där de får tänka självständigt och lösa svårigheter själva eftersom det inte finns någon färdig lösning på problemet. En sådan undervisning resulterar i många olika typer av lösningar, precis som i verkligheten i den värld innovatören, utvecklaren, designern och alla vi andra lever…
Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, trots urvalets bredd kan forskningen uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.
Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.
Författarna har analyserat slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Fokus riktas mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag.