Utåtagerande barn löper stor risk att må dåligt om de inte får rätt bemötande redan i tidig ålder. På särskolan i Linköping är skäll och konsekvenser bannlysta. Istället arbetar personalen med lågaffektivt bemötande.

Du är inte ensam. Du behöver stöd och hjälp. Och det finns metoder som kan hjälpa dig och ditt barn. De råden ger Linda Bredahl på Autism- och Aspergerföreningen, till föräldrar som väntar i den långa kön till barn- och ungdomspsykiatrin.

De långa väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin får allvarliga konsekvenser för enskilda. Det menar man på den ideella föreningen UBUNTU dit förtvivlade föräldrar hör av sig för att få stöd och hjälp.

Många flickor med autism upptäcks först i vuxen ålder, eller inte alls. "Det finns mycket få studier inom autismområdet där flickor finns med. I grunden handlar det om bristande jämställdhet", säger Svenny Kopp, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.

Socialstyrelsens siffror visar att allt fler unga med psykisk ohälsa får vänta mer än 30 dagar på en första bedömning inom specialistvården.

Allt fler barn och unga drabbas av psykisk ohälsa, bland barn från tio till 17 år har det ökat med över 150 procent på 10 år. "Jag ser mycket stress och ångest", säger Liselotte Sundén, skolkurator på S:t Eriks gymnasium.

Regeringen skjuter till extrapengar för ungas psykiska hälsa. Men enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det är inte säkert att de går till den öronmärkta gruppen ute i landstingen. "Ett skäl är att man inte har kunnat hitta rätt kompetenser att anställa", säger samordnaren Ing-Marie Wieselgren.

Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling och självkänsla, visar en ny studie.

Många elever och studerande med funktionsnedsättning får inte de tillgängliga läromedel och den tillgängliga kurslitteratur som de behöver, vilket hindrar dem från att få en likvärdig utbildning. Det visar en översyn som idag överlämnas till regeringen från Myndigheten för tillgängliga medier och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare. "Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare", berättar Zohra Fahim Bosevska.

För två, tre år sedan var det lite i ropet med mattetrappor. Och eftersom vi har en skola i två våningar tänkte vi att det kunde passa hos oss. Vår pedagogiska tanke är egentligen att eleverna ska få med sig multiplikation gratis. De passerar ju trappan flera gånger om dagen.

Forskning i Umeå fångar hur skola, socialtjänst och sjukvård bemöter individer med utvecklingsstörning. Forskaren Jens Ineland ser stora skillnader.