Mangel på venner i barnehage eller skole kan gi konsentrasjonsvansker, nedsatt evne til å mestre sinne og flere adhd-symptomer.

Barn med särskild begåvning är en grupp som ofta mår dåligt i skolan. Vad krävs för att de här eleverna ska komma bättre till sin rätt? (webb-radio)

Mange barn med Downs syndrom forstår mye, men klarer ikke å uttrykke seg. Det gjør at de får færre venner og forblir språksvake.

Extra anpassningar finns för att göra undervisningen mer tillgänglig för eleverna. I Specialpedagogiska skolmyndighetens tidskrift Lika värde nr 3 2017 kan du läsa om hur tre skolor har utvecklat nya arbetssätt för att möta sina elevers behov. Läs hela numret här (pdf).

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar. "Se till lärmiljön först," menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson.

I höstas fick jag diagnosen adhd. Det var inte en jättechock. Jag har alltid vetat att jag är rastlös, impulsiv och har svårt att koncentrera mig på saker jag inte är intresserad av, skriver Jenny Jägerfeld i en krönika.

Educators in Australia are working to help male students catch up academically and socially with their female peers. One school stocked library shelves with books that male students indicated they were interested in, and another has adopted a literacy program specifically for male students.

Unge som sliter viser det ikke alltid så godt til sine nærmeste. Læreren har bedre forutsetninger for å plukke opp forstadier til psykisk sykdom blant unge, ifølge ny norsk studie.

Hur kan man hjälpa ett barn som behöver extra stöd i skolan men som inte vill ta emot den för att hon inte vill vara annorlunda?

Barn och unga som har ett aggressivt eller antisocialt beteende löper risk att utveckla långvarig psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap som vuxna. Men insatser för att stärka dem när det gäller ansvarstagande och målmedvetenhet kan fungera som ett skydd, visar forskning.

Neuropsykiatriska diagnoser får mycket ofta förklara skolelevers utåtagerande beteende. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet, eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.