Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. (webb-tv)

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. (webb-tv)

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. (webb-tv)

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. (webb-tv)

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. (webb-tv)

Varannan specialpedagog säger att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder.

Kan ett konstant ljud av brus i öronen få barn och ungdomar med adhd att bättre koncentrera sig i skolarbetet? En svensk-norsk studie talar för att så kan vara fallet.

Den 4 oktober var det ingen vanlig matteundervisning för eleverna i årskurs 1-5 på Östervångsskolan, en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Matteboken fick läggas åt sidan. Istället var det praktisk matte som gällde

Specialpedagogiska skolmyndigheten har i tjänsten Hitta läromedel samlat läromedel som underlättar lärandet för elever med olika behov.

Det här numret av Lika värde har elevhälsan som tema. I det här numret kan du läsa om ett gymnasium som med ett elevhälsoperspektiv satsat på att ge elever möjlighet att få stöd i en lugn miljö och en grundskola som valde att satsa på elevhälsan när de stod inför flera utmaningar. (pdf)

Vilka behov av stöd har familjer vars barn har en lindrig utvecklingsstörning? Hur använder de det stöd och den service som socialtjänsten och habiliteringsverksamheten kan erbjuda? Vilka erfarenheter har de av det stöd och den service de får? Dessa frågor har Lena Olsson sökt besvara i sin avhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping. (s.11)

Övergången mellan skola och arbetsliv är en problematisk tid för de flesta elever och särskilt för elever med funktionsnedsättning. Vedrana Bolic Baric har i sin avhandling särskilt studerat vilket stöd i skolan elever med ADHD och Aspergers syndrom själva beskriver som viktigt för vidare studier och arbetsliv. (s.11)