Hur kan man arbeta inkluderande i skolan? Vilken roll har skolhuvudmannen i detta arbete? Och vad kan man göra konkret i en skola, måste man lägga ner alla särskilda grupper? Det är några av frågorna det här numret av tidningen Lika värde, försöker besvara.

Poängen är inte att bli exakt förstådd varje sekund. Det viktigaste är att eleverna får tid att hitta egna sätt att kommunicera.  

Nära nittio projekt inom skola och vuxenutbildning får i år drygt 51 miljoner i bidrag för särskilda insatser av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Medlen går till utvecklingsprojekt som har målet att förbättra lärmiljön för elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning och öka deras delaktighet.

Att inte ”gå i klunga” kan vara en strategi för att slippa blickar och kommentarer. Kamilla Peuravaara har intervjuat tolv unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning om normer och motstånd.  

Skolpersonal tar sig rätten att slå av och på elevers hörselhjälpmedel. Det konstaterar Sangeeta Bagga-Gupta som har studerat elever med cochleaimplantat som går i klasser med hörande barn.  

De börjar med blåklint och slutar med brännässla. Engagemanget är på topp när treorna dissekerar faktatexter om blommor. Och lektionen hålls enligt skolans plan för ökad inkludering.  

Når eleven inte upp till kunskapsmålen? Det fixar vi med en diagnos – och kanske lite medicinering på det. Nej, det låter så klart inte rimligt. Men enligt Statens medicinsketiska råd, Smer, kan det finnas en koppling mellan den målstyrda skolan och det ökande antalet adhd-diagnoser.

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson vid Högskolan i Borås.

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i Ann-Charlotte Lintons avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

Susanne Wolmesjö är filosofie magister i pedagogik vid Bosön idrottsfolkhögskola. Hon föreläser om kopplingarna mellan motion, hälsa och lärande. Forskning visar att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en särskilt utsatt grupp när det gäller ohälsa. Bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har fysisk aktivitet stor betydelse för hälsa och skolprestationer. (webb-tv)

Elevernas perspektiv tas sällan till vara i forskningen om inkludering. För lite intresse har också riktats mot inkluderingsprocesser inne i klassrummet. Claes Nilholm och Barbro Alm förvånas över de många bristerna i forskningen om inkludering. Det är ju för elevernas skull som inkluderingen görs.

En av skolans största utmaningar är att klara av mångfalden. Det menar Julie Allan, professor i Equity and Inclusion vid University of Birmingham. Elever är olika i en mängd avseenden och många lärare upplever det som en stor utmaning att undervisa alla elever.