Vad krävs för att barn och elever med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i skolan? Varför minskar antalet elever i särskolan och specialskolan? Hur ska specialskolans resultat förbättras?

Dataslöjd med hjälp av en 3D-skrivare förändrade allt för 12-årige Alfred Moberg som har autism. Tidigare hade han hög skolfrånvaro och därför lite samvaro med de andra eleverna.

Barn med autismspektrumtillstånd bör få mer omfattande medicinsk undersökning och genetisk testning som täcker alla gener i arvsmassan. Det kan ge svar till familjen om biologiska orsaker till tillståndet och hjälpa barnen att få bättre vård, visar en ny studie.

To skoler i Københavns Kommune har netop afsluttet pilotprojektet Inklusionsparat Indretning. Ved at udskifte elevernes borde og stole med et såkaldt klassemøbel har både elever og lærere høstet klare gevinster, lyder vurderingen.

När skolor ställer frågor om stöd handlar de dubbelt så ofta om pojkar som om flickor.

Alviksskolan tar hjälp av eleverna för att hitta hinder i skolmiljön och vill samtidigt ge dem en normkritisk blick.

Undermåliga ansökningar, ojämn fördelning mellan regionerna, dålig kunskapsåterföring. Men också mängder med intressanta idéer. Så kan man sammanfatta fem år av särskilda insatser i skolan som nu har utvärderats.  

Träning av arbetsminnet, motiverande samtal och formativ bedömning. Det har gett resultat hos gymnasieeleverna i Liljaskolan i Vännäs.

I ett nytt stödmaterial presenterar Specialpedagogiska skolmyndigheten hur skolor kan arbeta för att elever med funktionsnedsättning får likvärdiga förutsättningar att vara delaktiga på samma villkor som sina skolkamrater.

Språkinlärning i alla ämnen och gemensamma ämnesblock är nya grepp i undervisningen på Seminarieskolan i Landskrona.

I den trygga miljön på Glimåkra folkhögskola får tonåringar med synnedsättning – ofta med svenska som andraspråk – en höjd självkänsla samt kunskaper och färdigheter för vidare studier och yrkesutbildning.