I debatten om diagnosernas vara eller icke vara menar vissa experter att skolan måste tona ned diagnosernas betydelse. Andra anser att diagnosticeringen borde öka ännu mer.
Väldigt få lärare i Indien har någon reell kunskap om autism. Det upptäckte Shruti Johansson, forskare i specialpedagogik, när hon besökte Kolkata i Indien (webb-tv).
För två år sedan startade Beda Hallbergs gymnasium, som bland annat riktar sig till ungdomar som hoppat av. Läs smakprovet från nya numret av Skolportens forskningsmagasin här (pdf)!
Skolprojektet ”Skolan som en plats för lärande, utveckling och framgång” syftar till att bidra till utvecklandet av evidensbaserade arbetsmetoder i skolan genom att implementera arbetsmetoder och teknologiska hjälpmedel för att underlätta skolgången för elever i särskilda behov.
För att arbeta med traumatiserade barn behöver man kunna förklara exakt hur hjärnan fungerar för att skapa trygghet. Om detta berättar Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer (webb-tv)
Unga Direkt är en arbetsmetod som Barnombudsmannen använder för att lyssna på vad barn och ungdomar själva tycker i olika frågor och som bygger på en norsk modell. Tanken med metoden är att barnen är experter på sin egen situation och utifrån det kan dela med sig av erfarenheter och åsikter.
Elevhälsoteam och rektorer som vill utveckla skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete kan nästa läsår delta i en ny distanskurs som Specialpedagogiska skolmyndigheten ger.
På Höglandet i Jönköpings län samarbetar sjukvård och elevhälsa med målet att säkra barnets rätt till stöd vid plötsligt dödsfall i familjen (webb-tv).