Hvordan kan undervisningen i skolerne forbedres? Videnskab.dk har samlet forskningens bedste bud - de inkluderer bl.a., at lærerne skal engagere sig mere i den enkelte elevs læring, og at moderne teknologi, aktiv læring og flere undervisningstimer kan gøre eleverne dygtigere.  

Var inte för snabb med att sätta in åtgärder från en tipslista, råder specialpedagoger vid Aspergercenter. Lägg istället tid på att förstå varför just Pelle fungerar som han gör.

Barnombudsmannen (BO) Fredrik Malmberg vill att skollagen ändras och att aga i skolan blir förbjudet.

Barn med funksjonsnedsettelser ser ikke på seg selv som funksjonshemmede. Det bør forskere og fagfolk slutte å gjøre også, ifølge ny doktorgrad.

Vad? Med vem? Hur länge? Vad ska jag göra sen? Svaren på dessa frågor är grunden för varje lektion i årskurs ett på Nyhemsskolan i Finspång.    

I debatten om diagnosernas vara eller icke vara menar vissa experter att skolan måste tona ned diagnosernas betydelse. Andra anser att diagnosticeringen borde öka ännu mer.      

Väldigt få lärare i Indien har någon reell kunskap om autism. Det upptäckte Shruti Johansson, forskare i specialpedagogik, när hon besökte Kolkata i Indien (webb-tv).

För två år sedan startade Beda Hallbergs gymnasium, som bland annat riktar sig till ungdomar som hoppat av. Läs smakprovet från nya numret av Skolportens forskningsmagasin här (pdf)!

Skolprojektet ”Skolan som en plats för lärande, utveckling och framgång” syftar till att bidra till utvecklandet av evidensbaserade arbetsmetoder i skolan genom att implementera arbetsmetoder och teknologiska hjälpmedel för att underlätta skolgången för elever i särskilda behov.

Forskare ska försöka ta reda på varför skolor ger olika mycket hjälp till pojkar och flickor. (sid. 7)

För att arbeta med traumatiserade barn behöver man kunna förklara exakt hur hjärnan fungerar för att skapa trygghet. Om detta berättar Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer (webb-tv)

Unga Direkt är en arbetsmetod som Barnombudsmannen använder för att lyssna på vad barn och ungdomar själva tycker i olika frågor och som bygger på en norsk modell. Tanken med metoden är att barnen är experter på sin egen situation och utifrån det kan dela med sig av erfarenheter och åsikter.