Gymnasiesärskolan är komplex. Den ska anpassas efter individen samtidigt som den ska efterlikna gymnasieskolan. Spänningen avspeglas i elevernas uppfattning om skolan: den både skänker trygghet och skapar osäkerhet, visar Therése Mineurs avhandling.  

Rektorer pekar ut barns individuella brister som en vanlig faktor bakom behov av särskilt stöd. Uppfattningen går på tvärs mot den svenska inkluderingstanken, menar forskaren Gunilla Lindqvist.  

Elevhälsoteam letar ofta förklaringar till svårigheter hos den enskilda eleven. Forskaren Eva Hjörne menar att teamen måste bli bättre på att analysera barnets situation och vad som händer i klassrummet.

I Göteborg screenas alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Dessutom föreslås att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.

En studie om hur en hörande och en döv tvilling blir guidade i sitt tillägnande av tvåspråkighet, teckenspråk och talad svenska. Rapporten kan användas i förskolans arbete som ett stöd i hur tecken och teckenspråk kan användas. Läs rapporten här (pdf).

Hur kan man stötta barns språkutveckling så att de blir tvåspråkiga, på teckenspråk och talad svenska? Den frågan lyfts i rapporten "Hur händer det?", som beskriver hur en hörande och en döv tvilling blir guidade i sitt tillägnade av tvåspråkighet.

Skapa rutiner för att ta emot nyanlända elever, och ha med modersmålslärare vid tester och bedömningar. Det är Denho Özmens, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, bästa råd om hur skolhuvudmän kan jobba för att ta emot nyanlända elever.

Meet Russell. His lack of human emotions makes him an ideal conversation partner for non-communicative kids

Just nu får Skolverket många frågor om de delprov som prövar läsförmåga och där eleverna själva ska läsa texterna. Proven ska mäta elevernas förmåga mot det kunskapskrav som uttrycks som ”att läsa med flyt”, något som elever med läs- och skrivsvårigheter har sämre förutsättningar för.

Döva barn får i allt högre grad så kallat cochleaimplantat, CI, vilket bidrar att deras föräldrar i större utsträckning väljer att låta barnen gå i skola tillsammans med hörande elever. Men ett allt för stort fokus hamnar på teknologin, vilket påverkar umgänget i skolan. Det menar forskaren Ingela Holmström.

Teorier, praktik och trender. Författaren Ann Ahlberg tar ett ordentligt grepp om specialpedagogiken och problematiserar en skola för alla.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut en ny rapport om inkludering i skolan. I rapporten förs ett resonemang om hur forskning kan förstås och bli relevant i den praktiska skolvardagen. Den kan användas av skolans praktiker som ett verktyg i arbetet att utveckla en skola för alla.