Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått och hur är det att studera med dyslexi på universitetet? Detta är några frågor som visar på bredden i årets program av Vetenskapsrådets Resultatdialog då hela 38 forskningsprojekt kommer att presenteras på Stockholms universitet. Nu är anmälan öppnad.

Regeringen vill bygga ut speciallärarutbildningen med hundra nya platser. En ny inriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan också bli verklighet, enligt budgetpropositionen.

Ju fler uttryckssätt eleverna får använda sig av när de tränar språk desto mer lär de sig. Det menar Gunhild Matérn, lärare för nyanlända vid Fruängens skola, som framgångsrikt använder ljud och bild i språkundervisningen.

Skoldatatek är det viktigaste sättet att sprida kompetens kring dyslexi i kommunerna, visar en ny rapport. I år har Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelat nära 12 miljoner kronor för start av 21 nya skoldatatek.

Elever som varvar övningar i avkodning och läsförståelse på dator lär sig läsa bättre än elever som får vanlig specialundervisning. Forskaren och specialpedagogen Linda Fälth förvånades över sina resultat.  

Flickor kan om de bara vill. Pojkar har konkreta svårigheter. Forskaren Ingela Andreasson har undersökt hur flickor och pojkar beskrivs i individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och utredningar. De senaste tio åren har hon inte sett så stora förändringar.  

Liv med autism berättar om barn och ungdomar med olika former av autism och Aspergers syndrom. Serien skildrar bland annat särskolor, träningsskolor och resursskolor där man anpassat rutiner och skolgång efter de varierande behov barn och ungdomar med autism kan ha.

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Ett jämnt brus kan förbättra uppmärksamheten hos vissa individer (webb-tv).

Skolverket har tagit fram allmänna råd om mottagande i grund- och gymnasiesärskolan eftersom bestämmelserna har förändrats i skollagen. Råden är rekommendationer hur lagen kan tillämpas.

Professor Thomas Hehir har sedan sjuttiotalet varit en aktiv förespråkare för barn i behov av särskilt stöd. I juni var han i Stockholm och föreläste. (Web-tv)

Næsten hver femte amerikanske dreng i alderen 10-17 år har en ADHD-diagnose. Det er cirka dobbelt så mange som pigerne i samme aldersgruppe.