Hur kan rektors agerande göra skillnad för barn i förskolan? Den frågan har två forskare och elva rektorer som ingått i ”Specialpedagogik för lärande” sökt svar på under ett läsår.

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten cirka fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk.

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i Ifous historia. Ett program som ska öka kunskaperna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Man har länge trott att små barn inte drabbas lika hårt av trauman som vuxna. Forskning visar att det är fel. Nu krävs ny kompetens i förskolan.

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Det kan drabba vilken elev som helst. Det man vet är att frånvaro ofta leder till mer frånvaro. Därför är tidiga insatser avgörande för att förhindra långvarig frånvaro, menar Malin Gren Landell, psykolog och forskare.

Mikael Skagenholt har i sin avhandling från Linköpings universitet bland annat undersökt hur hjärnan bearbetar olika numeriska representationer och vilka effekterna är av biologisk och kognitiv mognad på den numeriska bearbetningsförmågan. (s.14)

I ett nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet kommer Peter Bergström och hans forskarkollegor studera hur rektorer, arbetslagsledare och lärare operationaliserar idéer med elevcentrerad undervisning i innovativa lärmiljöer, sk. ILE - Innovative Learning Environments, och hur begreppet elevcentrerad undervisning utvecklas och formas över tid.

I den här studien undersöks två lärares arbetssätt kring självreglerat lärande hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Studien visar hur formativ bedömning kan bidra till att öka elevernas självständighet.

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop.

I den här skriften skriver docent Helene Elvstrand om delaktighet för elever i fritidshem. Läsaren får en grundlig beskrivning om hur delaktighet fungerar i praktiken och vilka förutsättningar som krävs för att skapa delaktighet för alla elever inom fritidshemmet. (pdf)