Förskolorna på Tomtebo i Umeå har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete med specialpedagogen som en sammanhållande kraft.

Stora Hammars skola i Vellinge sticker ut i statistiken. I större utsträckning än många andra har de genom individuella lösningar för varje elev lyckats få hemmasittare och korridorvandrare tillbaka till undervisningen.

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

En spännande antologi om hur skolan tydligare måste uttrycka sig i termer av lösningar och inte problem.

När speciallärare Eva Malm ska lära de yngsta eleverna ljud och bokstavsformer använder hon en rad verktyg, bland annat ordbilder, multikuber och små plastnallar – och gosedjur, som ibland får vara med och spela spel.

Snapchat, bil och tillgång till en lägenhet är några av framgångsfaktorerna i arbetet med att få hemmasittande elever på introduktionsprogrammet i Sundsvall, ofta med multidiagnosproblematik, att inte bara komma till skolan utan också få upp betygen.

I Uppsala har man satsat på stödjande team i vuxenutbildningen för att på så sätt minska avhoppen och för att eleverna ska ha möjlighet att nå sina mål med utbildningen. Satsningen startade som ett utvecklingsprojekt som delvis finansierades av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och är idag en etablerad del av vuxenutbildningen i Uppsala. (webb-radio)

Lyssna eller läs vårt senaste poddavsnitt om utvecklande arbetssätt kring elever med NPF i grundskolan i Norrtälje. (webb-radio).

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar…

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.

Skifta fokus från elevernas tillkortakommanden till verksamhetens lärmiljö. Det är kärnan i projektet om tillgängliga lärmiljöer, med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som just nu pågår i Sölvesborg.

I denna forskningsutblick undersöker forskaren Ann-Louise Ljungblad lärare och deras pedagogiska taktfullhet på nära håll. När lärare taktfullt lyssnar in och samtidigt tar ansvar för den pedagogiska situationen, skapas både tillitsfulla relationer till eleverna och en inkluderande undervisningsmiljö.