Vissa människor tycker det är svårt att hålla reda på tid. Men bra hjälpmedel och rätt träning hjälper dem att hålla reda på tiden. (s.12-15)

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Eleverna på Brunnaskolan i Botkyrka blev delaktiga i hur skolans lärmiljö skulle bli mer tillgänglig. Det skapade trygghet som i sin tur ledde till ökade kunskapsresultat.

Samverkan, samsyn och respekt för varandras professioner är viktiga frågor när det centrala Studieteamet i Stockholms stad utvecklar sitt eget arbete och stödet till vuxenutbildningarna.

I ett utvecklingsarbete kan det vara bra att få stöd utifrån. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge sådant stöd. Men vad bör man ha gjort innan man ber om stöd och vad behövs för att stödet ska ge effekt?

Svenny Kopp, som forskat i många år på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har gjort en ny sammanställning av internationella rön.

Kreativa händer håller hjärncellerna i gång och är en grund för vår civilisation och kultur, enligt professorn och handkirurgen Göran Lundborg. Handskriftens taktila egenskaper – imitation, finmotorik, fokus – är också specialpedagogiska verktyg.

Ett projekt på Släbroskolan i Nyköping för att skapa en tillgänglig utbildning gav personalen ett gemensamt förhållningssätt och yrkesspråk. Det ledde i sin tur till en lugnare skolmiljö och ökad tydlighet.

Julie Allan, gästprofessor knuten till specialpedagogik vid Örebro universitet, menar att forskarna har ett stort ansvar att ständigt påminna samhället, lärare och beslutsfattare om allas skyldigheter mot barn i särskilda behov.

För drygt tio år sedan skulle alla barn som gick i förskola kommunicera på svenska. Vårdnadshavare och personal arbetade enbart med svenska som modersmål. I projekt Språkskatten valde man att vända på situationen, både bildligt och bokstavligt.