Jenny Samuelssons forskning har visat att digitala verktyg och strukturerad läsundervisning kan vara viktigt för att stödja läs- och kommunikationsförmåga hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Fler segregerade miljöer föreslås som lösningen på skolans specialpedagogiska problem. Mer logiskt vore att rikta blicken mot skolsystemets strukturella problem i stället för att se enskilda barn eller elevgrupper som problembärare, skriver Emma Leifler med flera debattörer.

Den varierande tillgången på speciallärare och specialpedagoger gör det svårt att få anpassningar att fungera i undervisningen. Men det är inte bara bristande resurser som gör att det gnisslar i samarbetet med övriga lärare, menar läraren och forskaren Sofia Boo.

The objective was to examine trends in low school satisfaction between 1994 and 2022 among 11–15-year-old students in Denmark according to sex, grade, and socioeconomic status. We focused on trends before and after a major school reform in 2014, and before and after COVID-19-related school closures 2020-2021. 

This study examines the relative age effect (RAE) on reading achievement in Denmark, Finland, Norway, and Sweden, and explores the relationships between delayed school start and specific risk factors.

Utmaningen var att öka måluppfyllelsen i matematik. I Kalix kommun har de gjort flera olika satsningar, och med en skräddarsydd utbildning känner de att de nu är på rätt väg. En effekt är att lärarna har börjat använda sig mer av konkret material för att variera undervisningen i matematik.

Studien handlar om hur lärare hanterar utmanande situationer som uppstår när de utformar inkluderande skriftspråksundervisning. Studien genomfördes med lågstadielärare och speciallärare i fyra grundskolor i två kommuner.

Idrottslektionerna i grundskolan kan vara särskilt viktiga för elever med funktionsnedsättning, eftersom de inte har samma möjligheter att vara fysiskt aktiva på fritiden som sina klasskamrater. 

Ny forskning slår larm om en oroande trend. Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat.

En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Hur skapas en skola som verkligen rustar eleverna för framtiden? En skola där undervisningen inte bara drivs av beprövade metoder, utan också på den senaste forskningen.

The aim of the article is to explore constructions of the disciplinary measure emergency school, understood as an institutionalization of the policy for and the public discourse about “forceful measures for safety and discipline” in schools (pdf).