This paper serves as a guide for the development of contextually relevant word lists and word guides for English-medium early childhood teacher education programs internationally.
The aim of this study is to examine existing scholarly research on blackout poetry to answer the following research question: What defining features of blackout poetry are identified in scholarly literature?
När förskolan Fröhuset införde fredad undervisningstid och ändrade i lekmiljön utvecklades barnens språk och stämningen blev lugnare. Förskolläraren Carita Söderberg överraskades över skillnaden.
Based in a linguistic ethnographic study in adult language education in Sweden, the aim of this article is to critically discuss translanguaging as a complex pedagogical practice involving students’ participation and transknowledging. (pdf)
Alla kommunicerar, men inte alltid genom tal. En del barn och elever behöver alternativ eller kompletterande kommunikation, AKK. Vad är det och hur kan man använda det i förskola och skola? Heléne Hjert och Johnny Andersson, rådgivare på SPSM förklarar och ger några råd.
Stig-Börje Asplund är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och forskar om pojkars och mäns läsning på landsbygden. "Min forskning visar att den här gruppen, som ofta pekas ut som de som läser minst och sämst, i själva verket läser en hel del och även ganska komplexa texter" (premium).
Elever med språkstörning som inte får stöd riskerar att misslyckas i sin skolgång. Anna Eva Hallin, logoped och forskare, vill ge lärare och skolor fler strategier (premium).
Hur ser mångfald ut i svenska förskolor? En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur policyn kring olika språk och kulturer används i praktiken och hur den påverkar vardagen i förskolorna. Resultaten visar hur möten mellan barn och vuxna formas av både styrdokument och det dagliga arbetet. Resultaten visar också hur det påverkar barns…
Går det att bryta segregationen i skolan – och i så fall hur? Forskning pekar på att integration och likvärdighet kräver stabila resurser, engagerade lärare och genomtänkta strategier.
Borlängelärarna Marie Eriksson och Erik Nordqvist har låtit sina två mellanstadieklasser mötas och ha samarbetsövningar, skoluppgifter i grupp och gemensamma luncher. Förhoppningen är att eleverna ska bygga relationer för framtiden.