Tilja Sanfridsson går i två skolor. Dels i sin klass F–2 på Montessoriskolan i Bjärred och dels i den helt teckenspråkiga miljön på Östervångsskolan.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.

Translanguaging handlar inte om att använda flera språk tillsammans hela tiden, utan om att man som talare kan avgöra när man kan använda ett visst språk och när man kan använda språken tillsammans på ett mer integrerat sätt. Det säger Carla Jonsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.

Forskningen är entydig: Ju yngre barn, desto sämre lär de sig nya språk – i skolan. Det hela handlar om hur hjärnan utvecklas. Men det finns poänger med att ändå börja språkundervisning tidigt.

Språkstörning är en diagnos som inte syns och ofta är svår att upptäcka. Den innebär att man har problem med att uttrycka sig och förstå vad andra säger och den påverkar lärandet. Språkstörning är så pass vanligt att alla måste ha kunskap om den. Nu lanseras ett nytt studiepaket som hjälper lärare att både uppmärksamma…

Språkstörning är en diagnos som inte syns och ofta är svår att upptäcka. Den innebär att man har problem med att uttrycka sig och förstå vad andra säger och den påverkar lärandet. Språkstörning är så pass vanligt att alla måste ha kunskap om den. Nu lanseras ett nytt studiepaket som hjälper lärare att både uppmärksamma…

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

En del barn med autism talar inte alls, medan andra har för åldern välutvecklat språk. Emilia Carlsson från Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt språkförmågan hos barn med autism. (S. 7)

Barnet var helt tyst på förskolan, drog sig undan och mötte aldrig någons blick. Men hemma pratade det. Tillståndet heter selektiv mutism. Med små, försiktiga steg och stort tålamod lyckades förskollärare Alleny Aguilar i nära samarbete med specialpedagog Lena Holmberg skapa trygghet runt barnet och få det att våga ta plats.